Jag har blivit dålig på att sova själv.
Det är omöjligt att somna. Jag vaknar fyra-fem gånger per natt. Blir tvungen att tända ljuset för att jag är mörkrädd, drömmer mardrömmar och vaknar upp kallsvettig. Men så fort han kryper ner i sängen runt kvart över sex på morgonen somnar jag som en stock. Bara för att bli väckt av klockan 40 minuter senare. Visst är det ironiskt? Han jobbar natt och jag jobbar dag och ingen av oss sover särksiklt bra så när vi väl umgås två tre timmar där emellan orkar vi max glo på tv och slappa på soffan.
Som ni hör är jag lite gnällig. Men det är inte synd om mig alls faktiskt för jag börjar se ljuset i tunneln. Bara två veckor kvar nu till semester!! (plus en dag men det gills knappt)
Så när alla andra kommer tillbaka brunbrända och utvilade har jag mitt kvar. Som jag väntar och längtar!
Plus att imorn får jag tillbaka min bättre hälft från nattarbetet och vi ska dansa kvällen lång till Black Jack. Kanske svårt att tro när det gäller oss två men vi har faktiskt nästan inte dansat alls på snart två månader nu. Så det är på tiden!
Från den svenska filmsuccén "Den sista dansen"som utspelar sig i inget mindre än Gävle!
Kommentarer
Trackback
